Ska man vara ärlig så vet jag inte. Jag vet inte någonting längre.
Ska man vara ärlig så kör jag bara på mekaniskt just nu. Jag fungerar iallafall.
Ska man vara ärlig vet jag inte vad jag ska drömma, tro och vilja göra numera.
Låt det ta tid sa en vän. Och det gör jag också. Jag låter det ta tid. Men just nu är jag bara tom på förmågan till ett längre perspektiv.
Jag blir glad av att vara med vänner. Det är det enda jag vet.
Jag blir glad av att vara med vänner. Det fungerar mot all världens fasor.
Jag blir glad av att vara med vänner. Det är det enda jag känner för att göra alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar