kort tanke nummer fem

Tanken "Vad var det? Kunde jag verkligen höra ljudet av ett skört hjärta som försökte sova?
AJ..
Aj..
aj..
aj..
aj..
aj..
aj..
aj.."

Kort tanke nummer fyra

Tanken "Lustigt; Sverige förlorade det demokratiska valet i Sverige i och med att en tredje part, nämligen Sverigedemokraterna, ryckte åt sig mandat som behövdes för att skapa någon sidas majoritet i realiteten"

Kort tanke nummer tre

Tanken "Vadå 'Alliansen vinner!!' eller 'De rödgröna vann debatten ikväll' ? Det är aldrig någon som vinner, bara Sverige som förlorar på anklagelser, oenighet och att inte alla får som de vill, har man några hundra tusen färre som tycker samma lyckas man inte få storebror att lyssna."

Om ensam ensamhet

Den ensamma människans ensamhet har än en gång så stillsamt bekräftats. Att även vänskapen, samtalet och tillförliten verkar ensam, ensidig och ensam har än en gång så stillsamt bekräftats. Den ensamma människan sitter ensam i sin ensamhet och ska ensam handskas med denna ensamma ensamhet.

Kort tanke nummer två

Tanken "11:11 11:e September 2010 och jag tänker på kärlek... och jag tänker på flykten, på klumpen i magen och på fotbojan för mitt sinne"

Inlägget om "valet"

Du vet den där känslan då allt politiskt dravel och all ignorans får dig att undra om något betyder något, och jag tänker, undrar om livet och världen blir så mycket annorlunda. Att man kanske för att verkligen försöka förändra något borde övertala alla andra att rösta på så sätt att vi får in ett parti i mitten, som inget av de andra partierna vill sammarbeta med så att de hellre tvingas att sammarbeta med varandra, låta törnrosdalens och körsbärsdalens ledare skipa fred för att hålla Katla i schack. Nya idéer genom föreningen av gamla, inskränkta idéer. För man behöver två helt olika, avskilda platser för att ha en anledning att bygga en bro därimellan, därmed kunde vi å skapa ett brobyggarnas och varma händernas land. Men sen tänker man att allt ändå hellre blir så grått i framtiden som det alltid varit, så grått, så grått, trots att vi gärna vill tro att det ska bli så rött eller så blått att det färgar hela vår vardag när vi väl lägger den där lilla, lilla rösten i den där stora grytan av små små röster, små röster som skriker efter en gigantisk förändring, en chock som ska förändra deras värld och ta bort alla deras problem. Men problemen försvinner inte, den gråa vardagen har varit lika grå såväl under den blåa som den röda regeringen. Hur mycket de än vill få oss att tro på annat sätt. Och samma saker kanske ändå händer om jag nu skulle rösta grönt eller lila.. eller om någon annan skulle rösta rosa eller svart eller vad det nu är för färger.. men politiken är väl allt för konservativ för att acceptera andra färger än de två grundläggande färgerna, åtminstone officiellt, redan där är väl världen så konservativt blått vriden att det inte finns något val, att det inte finns någon skillnad på regeringar vars enda skillnad skulle vara att de säger olika saker för samma sak. Men nu lever vi väl inte för landet heller längre, om vi någonsin gjort det. Och om vi någonsin levt för något. Världen har fått en att tänka att drömmar och förändringar bara kan bestå i omöjliga saker som att alla blir soffliggare i hela sverige eller att ett parti får alla röster och att alla glädjs åt livet och enigheten hos oss. Men då blir vi väl myror. Men då är vi väl myror för att vi tänkt sådana myrtankar. Så låtom oss göra som vi alltid har gjort, kära fellow myror och rösta med hjärtat och sluta göra röst för våra olikheter, låt oss glädjas för våra olikheter och krama våra fiender. Låt oss skita i allt och bry oss om altet. Den känslan av politisk konfusion känner du väl igen?